Lär känna våra författare
Hur kan det komma sig att en sådan liten bygd gett upphov till så många stora författare? Den frågan har vi inget kortfattat svar på, men, här hittar du våra författare – kuriosa från uppväxten, deras verk och drivkrafter.
Per Olov Enquist
Anita Salomonsson
Kurt Salomonson
Hjalmar Westerlund
Per Olov Enquist.
Blåbandist, Höjdhoppare, Författare
Föddes 1934 i Sjön Hjoggböle.
Debuterade 1961 med ”Kristallögat”
Per Olov har gett ut ett stort antal romaner, noveller och dramatik.
Författarbyn rekommenderar Dig att läsa Ett annat liv.
”Huset låg ungefär ettusenetthundra kilometer norr om Stockholm, och på höger hand, om man kom från Nordmarks, eller på vänster, om man kom från Koppra. Det var grönt."
Ur Kapten Nemos bibliotek, 1991, där Koppra var förkortning för Kooperativa Konsum.
I Per Olov Enquists omfattande författarskap blandas på ett ovanligt sätt fakta och fantasi, historia och samtid, personlig biografi och inlånade gestalter. Sanningens ovisshet är ett grundtema. Alltifrån romanen Hess 1966 har författaren på ett medvetet sätt experimenterat med historiska dokument. Företeelser av sken och bedrägeri, förförelse och illusioner upptar Per Olov Enquist starkt och han spårar dessa uttryck på idrottens och konstens, på religionens och politikens områden.
Per Olov Enquist är uppvuxen i en starkt kristen miljö i Sjön, Hjoggböle. Inslag från hans egen släkthistoria framträder tydligt för första gången i romanen Musikanternas uttåg 1978 som också är en skildring av arbetarrörelsens första skede i Västerbotten. I Kapten Nemos bibliotek 1991 kommer Per Olov Enquist sina egna barndomsförhållanden nära och hembyns vardagsliv belyses. I romanen Lewis resa 2001 skildrar han den frikyrkliga pingströrelsens framväxt i Sverige och parallellt med den sin mors liv inom ett annat trossamfund.
Per Olov Enquist strävar i författarskapet efter mångtydighet och utlevelse, personliga öppningar ur kylans grepp. Han har också framgångsrikt skrivit för film och teater.
Källa: Västerbotten ”Berättarnas län”
Bibliografi: 1961 – Kristallögat 1963 – Färdvägen 1964 – Magnetisörens femte vinter 1964 – Bröderna Casey (m Leif Nylén & Torsten Ekbom under pseud. Peter Husberg) 1966 – Sextiotalskritik 1966 – Hess 1968 – Legionärerna, en bok om baltutlämningen 1969 – Mannen i båten 1970 – Baltutlämningen (film) 1971 – Sekonden 1972 – Katedralen i München 1974 – Berättelser från de inställda upprorens tid 1975 – Tribadernas natt 1976 – Chez Nous (med Anders Ehnmark) 1978 – Musikanternas uttåg 1979 – Mannen på trottoaren (med Anders Ehnmark) 1980 – Till Fedra 1981 – Från regnormarnas liv 1982 – Dr Mabuses nya testamente” (med Anders Ehnmark) 1984 – Strindberg – ett liv 1984 – Från regnormarnas liv (tv-teater) 1985 – August Strindberg ett liv (tv-serie) 1985 – Nedstörtad ängel 1987 – Protagoras sats. På spaning efter det politiska förnuftet (m Anders Ehnmark) 1987 – Pelle Erövraren (film) 1988 – I lodjurets timma 1991 – Kapten Nemos bibliotek 1992 – Kartritarna (essäsamling) 1993 – Tupilak 1994 – Tre pjäser – Magisk cirkel, Tupilak, Maria Stuart 1996 – Hamsun (film) 1998 – Bildmakarna 1999 – Livläkarens besök 2000 – Systrarna (pjäs) 2001 – Lewis resa (om Lewi Pethrus) 2003 – De tre grottornas berg 2004 – Boken om Blanche och Marie 2008 – Ett annat liv (självbiografi) 2011 – Den tredje grottans hemlighet 2013 – Liknelseboken
Utmärkelser: 1966 – Svenska Dagbladets litteraturpris 1969 – Nordiska rådets litteraturpris (för Legionärerna) 1969 – Litteraturfrämjandets stora romanpris 1971 – BMF-plaketten (Sekonden) 1976 – Aniara-priset 1975 – Signe Ekblad-Eldh 1978 – Östersunds-Postens litteraturpris 1976 – Aniara-priset 1978 – Östersunds-Postens litteraturpris 1988 – Litteraturfrämjandets stora pris 1991 – Guldbagge för manus till Il Capitano 1992 – ABF:s litteraturpris 1993 – Eyvind Johnsonpriset 1994 – De Nios stora pris 1995 – Ivar Lo-Johanssons personliga pris 1996 – Guldbagge för bästa filmmanus (för Hamsun) 1997 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 1999 – Augustpriset (Livläkarens besök) 1999 – BMF-plaketten (Livläkarens besök) 2002 – Gerard Bonniers pris 2003 – Nelly Sachs Pris 2003 – Independent Foreign Fiction Prize (Livläkarens besök) 2005 – Tyska litteraturpriset Corine (Boken om Blanche och Marie) 2005 – Æresdoktor ved Universitetet i Oslo 2008 – Augusstpriset (Ett annat liv) 2009 – Iris Ljudbokspris (Ett annat liv) 2009 – Österrikiska statens pris för europeisk litteratur 2010 – Svenska Akademiens nordiska pris 2011 – 28 januari, Hedersdoktor vid Uppsala universitet, Medicinska fakulteten 2013 – Hedenvind-plaketten
Anita
Salomonsson.
Affärsbiträde, Socionom, Författare
Föddes 1935 i Västra Hjoggböle
Debuterade 1994 med ”Änglabilder”
Anita har gett ut 14 romaner och ett antal noveller.
Författarbyn rekommenderar Dig att läsa Vackrast var ändå mamma.
”Huset avtecknade sig mot granskogen. Landsvägen strök nära, som ville den ta med sig det lilla huset. Men fadern höll det kvar, hade grävt djupt och använt femtumsspikar. På väg hem från skolan brukade hon se det som en förlängning av dikesrenen.”
Ur Vackrast var ändå mamma, 1996.
Anita Salomonsson är född 1935 i byn Västra Hjoggböle utanför Skellefteå. Efter socionomexamen 1981 har hon varit verksam som socialsekreterare i Umeå, framförallt vid den öppna verksamheten i Gula villan. Hon debuterade som författare 1994 och har hittills publicerat 14 romaner.
Med fokus på kvinnorna och barnen. Anita Salomonssons författarskap har starkt bidragit till kartläggningen av den västerbottniska verkligheten, i synnerhet som den tedde sig för kvinnorna och barnen. Hon beskriver i sina romaner livet på den västerbottniska landsbygden på 1930- och 40-talen. Det är berättelser som kretsar kring spänningen mellan det slitsamma arbetet och drömmen om något annorlunda, om det så bara är fråga om en bokmärkesängel, som i Änglabilder (1994). Med kärleksfull blick skildrar hon förhållanden och människor i deras vardag, samtidigt som hon ser det hjältemodiga hos den som vågar trotsa och avvika. I Vackrast var ändå mamma (1996) skriver hon: ”Allting behöver inte vara som det är, det kan vara annorlunda”. Flertalet av Anita Salomonssons romaner hämtar sina ämnen från hembyn Hjoggböle och dess omgivningar. Det finns dock några undantag. I romanen Det gudomliga barnet (1998) anknyter hon till sina yrkeserfarenheter som socialsekreterare och i romanen I själen förskräckt (2000) ger hon ett finstämt porträtt av Norsjökonstnären Viktoria Nygren. Hennes romaner präglas av det respektfulla avlyssnandet av olika människors egenart och insikten om att varje människa måste ta vara på de inre gåvor hon eller han besitter.
skrivit för film och teater.
Källa: ”Umeå Universitet ”Hedersdoktorer/Nya Professorer/Pristagare”
Bibliografi: 1994 – Änglabilder 1995 – Genom tidens handflata 1996 – Vackrast var ändå mamma 1998 – Det gudomliga barnet 1998 – Mannen på myren 2000 – I själen förskräckt 2004 – Armade cykel 2007 – Vattenbärerskan 2010 – Lika som kärlek. Sammanliggningen i Lubboträsk 2013 – I enslighet framfödt 2015 – Oloflig beblandelse 2017 – Ängeln i posthuset och Skärvor av liv (novellsamling) 2020 – Huldas hus 2020 – Nina - pappas snälla flicka
Utmärkelser: 1995 – Arnold Rörlings stipendium 1995 – Landsbygdens författarstipendium 2001 – Olof Högberg-plaketten 2002 – Umeå kommuns Minerva-pris 2002 – Västerbottens läns landstings kulturpris 2004 – Lars Ahlin-stipendiet 2005 – Hedersdoktor vid Umeå universitet 2007 – Albert Bonniers stipendium
Kurt Salomonson.
Gruvarbetare, Redaktör, Författare
Föddes 1929 i Västra Hjoggböle
Debuterade 1955 med ”Hungerdansen”. Kurt har gett ut 12 romaner och ett antal noveller.
Författarbyn rekommenderar Dig
att läsa Sveket.
”Och när min far vände ryggen till ett ögonblick, tog jag timmermanspennan och klottrade hastigt på ett stycke isoleringspapp: "Detta golv har lagts av Kurt Salomonson. Idag vet ni inte vem jag är, men snart kommer ni att veta det." Så stoppade jag lappen i trossbottnen ovanpå sågspånsfyllningen och återupptog det förhatliga arbetet. Min fars namn nämnde jag inte. Det tyckte jag inte behövdes. Han skulle i alla fall förbli snickare.”
Ur Vackrast på jorden är Kvickjokk omvåren, 1981, där stationshuset låg i Jörn.
Kurt Salomonson har vuxit upp i ett småbrukarhem i Västra Hjoggböle. Utifrån identiska yttre omständigheter har han och systern Anita skildrat tillvaron på mycket olikartat sätt. Kurt Salomonsons litterära gärning har varit inriktad på svenskt arbetsliv. Få författare ifrågasatte tillståndet på svenska arbetsplatser vid tiden när folkhemmet lades fast, men Kurt Salomonson pekade tidigt på missförhållanden. Utvecklingen har senare givit honom rätt.
Från 1951 kom Kurt Salomonson att arbeta tre år som gruvbyggare under jord i Laisvall, därefter i Pershyttan i Bergslagen. På erfarenheter från denna period grundade han sitt engagemang för individens rätt gentemot kollektiv, fackförening och industriägare. Mörklagda omständigheter kring silikos vid gruvan i Laisvall bildar underlag för romanen Grottorna 1956. I en romantrilogi inledd med Mannen utanför (1958) skärskådade Kurt Salomonson förhållandena på en norrländsk industriort, där alla parter förenas i att avvisa insyn och förändringar. Underdånighet, kulturförakt och ombudsmannavälde inom den fackliga rörelsen hör till författarens kritiska påpekanden.
Källa: Västerbotten ”Berättarnas län"
Bibliografi: 1954 – Mordleken 1955 – Hungerdansen 1956 – Grottorna 1957 – Deras vrede 1958 – Mannen utanför 1959 – Sveket 1960 – Nattvandraren 1962 – Skiljevägen 1967 – Sista skiftet 1972 – En dag i gruvan 1979 – Flickan med sagohåret 1981 – Skönast på jorden är Kvikkjokk om våren (tills. med Jan Fogelbäck) 1986 – Gåvan Kurt har också medverkat i ett stort antal antologier 1954: All världens berättare: Mordleken 1966: Tryckpunkter: Kort översikt 1978: 1900tals-berättare: Olycksfall 1990: För fosterlandet: I Järnland 1998: Arbetets ansikten: På fabrikskontoret 1999: Seklers dagsverken: Tvekampen 2001: Rötter och rutter: Byn där tystnaden talade 2004: På vinst och förlust: I Under-Gunders kölvatten 2006: Under resans gång: Det stora lappkoket
Utmärkelser: 1959 – Svenska Dagbladets litteraturpris 1979 – Östersundspostens litteraturpris 1989 – Ivar Lo-priset 1989 – Iillis quorum 1990 – Hedenvind-plaketten 1990 – Hedersdoktor vid Umeå Universotet 1995 – Martin Koch-priset
Hjalmar Westerlund.
Bonde, Virkesmätare, Författare
Föddes 1918 i Torrberg, Norsjö
Flyttade 1948 till Hjoggböleliden
Debuterade 1968 med ”Starrmyrkojan”.
Hjalmar har gett ut 6 romaner, teaterpjäser och en rad noveller.
Författarbyn rekommenderar Dig att läsa Starrmyrkojan.
”Mork-Anton var författarens farfar. Till sin sonson Hjalmar brukade han säga:
- Skriv en bok, pajk. Skriv en roman om fattigdomen. Du som fått gå i skola.
Vad han sådde föll i god jord, nära femtio år efter hans död. Här är den bok han ville att jag skulle skriva, en bok som dokumenterar de maktlösa människornas kamp mot fattigdom, nöd och förtryck.”
Ur Parasiterna, 1984, från bokens omslag.
Hjalmar Westerlund är född 1918 i Torrberg, Norsjö, men flyttade 1948 till Hjoggböle. Han växte upp i ett bondehem. Fadern dog när Hjalmar var tre år i dåtidens folksjukdom, TBC. Som 14-åring arbetade Hjalmar sin första vinter i en timmerkoja och därefter har han prövat på olika yrken bland andra: bonde, skogsarbetare, virkesmätare.
Mork-Anton, Hjalmars farfar, var den som gav inspiration till författandet och gav Hjalmar rådet: ”Skriv en bok, pajk, du som fått gå i skola”. I fotogenlampans sken brukade han berätta minnen från 1800-talets mitt. Anton var född 1844 och dog 1935. Han brukade sluta sina berättelser med orden: »Nog blev det en roman om någon kan skriva den.«
På 50-talet började Hjalmar skriva berättelser under pseudonym HjaWe och även större arbeten för lokaltidningen Norra Västerbotten men som bonde hade han då begränsad tid. Den första boken var Starrmyrkojan, 1968, den andra Av händers verk, 1970. Hans språk har stark anknytning till Västerbotten och de bonde- och skogsmiljöer han kände så väl. År 1974 skrev han en teaterpjäs, Bondfångare, för Riksteaterns Västerbottensensemble (nuvarande Västerbottensteatern) och även en radioteater kallad Efraim Dahl filosoferar.
Miljöer och språk i Hjalmars skrivande har stark anknytning till Västerbottens inland. Den tredje boken, Folket i Forsberget, (uppförd av Västerbottensteatern 1992) är en miljöskildring från mellankrigsåren, om hur förvandlingen i byn Forsberget påverkar människorna. Den alltid aktuella konflikten mellan gammal och ung, fattiga skogsägare och storbolagen. Det är ett förtvivlat rop från maktlösa människor, men också framtidstro och livsglädje. Hjalmars sista bok, Uppenbarelseberget, blev tyvärr aldrig fullbordad. År 1978 hedrades Hjalmar med Norrlands Litteraturpris, Rörlings stipendiet.
Bibliografi: 1968 – Starrmyrkojan 1981 – Av händers verk 1981 – Folket i Forsberget 1984 – Parasiterna 1987 – Fältpost 223 20 litt O. 1991 – Utmaningen Dramer: 1974 – Bondfångarna, uppförd av riksteaterns Västerbottenensemble 1974 – Efraim Dahl filosoferar, radioteater i Västerbottensradion. 1992 och -93 – Folket i Forsberget, sommarteater uppförd av Västerbottensteatern. Dessutom medverkade Hjalmar i flera antologier med såväl noveller som dikter.